Den efterfrågan som finns på kyl- och värmepumpstekniker behöver inte bara mötas av fler sökanden och fler utbildningsplatser, det behövs även fler lärare som både kan utbilda och inspirera. Mattias Müller jobbade fram till i våras som projektledare på ett kylföretag och har en lång erfarenhet som kyltekniker. Nu har han lämnat det bakom sig och gjort ett ovanligt karriärbyte, från livet som kyltekniker till att bli lärare.
(Ursprungligen publicerad i Kyla & Värme nr7/2025)
Mattias Müller har precis gått på sommarlov när vi hörs, eller eleverna har i alla fall det. Som lärare har man några arbetsveckor efter terminsavslutet att ta hand om, men snart så väntar lite semester även för Mattias.
Det var tidigare i våras som Mattias gjorde det ovanliga bytet av karriär. Bakom sig lämnade han en cirka 17 år lång period som kyltekniker för att i stället bli lärare i kylteknik vid Universitetsholmens gymnasium i Malmö.
- Det var inte något som jag hade planerat att göra, berättar Mattias. Det hände lite som av en slump, det tajmade rätt. Så här långt känns det lite nytt fortfarande trots att det gått nästan ett halvår, men jag har verkligen inte ångrat att jag tog det här steget.
Resan i branschen
Mattias startade sin bana i kyl- och värmepumpsbranschen runt 2008. Ungefär vid den tidpunkten arbetade han nämligen som drifttekniker på ett företag som heter Energikonsulterna. Med sig in i det jobbet hade han ett stort intresse för teknik och el.
- Först hade jag en projektanställning som solcellsmontör där de väl tyckte att jag hade fallenhet för det i kombination med ett gediget teknikintresse, så ett par månader efter projektanställningen fick jag fast anställning, säger Mattias.
Därefter fick han ganska snart gå olika vidareutbildningar, så under 2008 kom han även att ta sitt första kylcertifikat.
- Eller däromkring, åren går ju så fort, säger Mattias och skrattar.
Efter att ha jobbat en tid som tekniker hos Energikonsulterna startade han så småningom sitt eget bolag. Det hade det då hunnit bli 2016 när alltså Österlens fastighetsteknik såg dagens ljus.
- Jag fick mer och mer att göra i bolaget och kom så småningom att nästan uteslutande jobba åt Klimatkyl, så efter cirka två år med eget företag började jag i stället som anställd hos dem. Det var lika bra.
Bytte kylbänk mot skolbänk
Hos Klimatkyl kom han sedan att stanna i nästan fyra år innan problem armbågarna började göra sig påminda och det blev svårt att arbeta på fältet som kyltekniker. Han provade ett tag till, hos ett annat företag, men det tog liksom stopp.
- Värken gjorde att det helt enkelt inte gick längre, exakt vad problemet med armbågarna består av vet jag än idag inte trots besök hos olika läkare. Men att jobba ute på fältet fungerar inte.
I stället blev det en roll som projektledare på ett företag i Åstorp.
- Det var både kul och givande, men det var nästan två timmars resväg till kontoret vilket gjorde det svårt att arbetsleda teknikerna på det avståndet.
Det är här som Universitetsholmens gymnasium kommer in i bilden. Slumpen föll sig så att dåvarande lärare i kylteknik hade gått i pension året innan och man behövde en ny. Han fick tipset om att söka tjänsten och i mars tog han klivet in i skolans värld.
- Först var det på deltid och från april blev det på heltid. Det var lite speciellt att kliva in så där mitt i terminen. För en del av eleverna var det dessutom sluttampen på deras sista termin innan examen.
Fotograf: Freddy Billqvist
Rivstart på det nya jobbet
Det första läsåret har Mattias haft elever i årskurs 2 och 3. Nästa omgång kommer han ha 1:or och 2:or, medan kollegan Lasse, Lars-Anders Lindkvist, tar hand om årkurs 3.
- Så här långt känns det riktigt bra. Det är kul att få leda eleverna framåt och de har faktiskt lyssnat och varit intresserade, vilket kanske inte vad var jag trodde om jag ska vara helt ärlig.
Hur många elever har ni som läser kyla, i respektive årskurs?
- Vi har haft 36 elever som läste sitt första år på VVS- och fastighetsprogrammet och nu till hösten är det lite drygt 20 som läser vidare med inriktning kyl- och värmepumpsteknik. Det är alltid lite osäkert att säga ett exakt antal, det görs omval och en del elever byter inriktning under det första halvåret om de känner att det inte var rätt för dem.
Och har det varit ett stabilt antal sett över de senaste åren?
- Det skulle jag säga, men det får gärna bli ännu fler. Generellt sett är det färre ungdomar som söker praktiska, yrkesinriktade program. Det är inget unikt för oss utan det ser ganska lika ut över landet. Jag tror att ungdomar idag inte är lika intresserade av att skruva eller bli skitiga, enkelt uttryckt.
Vad tror du att du tar med dig från din tid som kyltekniker och som du känner tillför lärarrollen?
- Att både jag och Lasse har en bakgrund från branschen har varit väldigt uppskattat hos eleverna, det märks. De frågar mycket om vad det innebär att jobba som kyl- och värmepumpstekniker, vad man kan få göra och vad det finns för möjligheter framåt i karriären.
Att ha den branscherfarenheten måste vara nyttig på flera sätt kan man tänka.
- Absolut, företag som jag jobbat eller har haft kontakt med tidigare kan jag ju gå till och be om hjälp eller fråga om de har utrustning över. Det är även en fördel när vi ska skicka ut eleverna på praktik. Dels är det lättare att få ut dem, dels är det en fördel att jag känner företagen och vet att eleverna kommer till bra platser där de får utvecklas och inte bara hålla i skiftnycklarna.
När det görs undersökningar om rekryteringsbehov hos kyl- och värmepumpsföretag märks tydlig att behovet på tekniker är stort. Efterfrågan är större än tillgången helt enkelt.
- Det är ett problem som delas av alla i branschen och det är något också som vi måste försöka lösa tillsammans. Vi måste försöka synas ännu mer bland tekniskt intresserade elever, synas redan ute på grundskolor i landet. Kan vi lyfta fram det tekniska innehållet i yrket och hur varierande arbetet är, då kan vi kanske få några till att söka sig till vår bransch.
Med ett tidigare ben i företagsvärlden och nu ett i skolvärlden, ser du något som företagen behöver bli bättre på?
- Det är jätteviktigt att ge eleverna en bra praktik - och att inte bara ta in tredjeårselever utan även andraårselever. Det ger så mycket, det förbereder dem för yrkeslivet. En bra praktik är även bra för företagen. Man får tid att känna på eleverna och se om det är något som man kan vidareutveckla och anställa.
Gott samarbete med näringslivet
Ni har ett antal engagerade företag i närområdet som är aktiva på olika sätt och ställer upp för både skola och elever.
- Det är vi otroligt tacksamma för, de ställer verkligen upp. Jag vill tro att det även har att göra med den stämning vi har på skolan och den relation som byggs upp mellan lärare och elever under studietiden. Många av kontaktpersonerna vi har på företagen är dessutom gamla elever, som själva har gått på Universitetsholmen.
Fotograf: Freddy Billqvist
Att det är ett bra arbetslag på skolan märks på flera sätt. Alldeles innan vi pratar med Mattias har han varit på avtackning av en VVS-lärare som nu går i pension efter 25 år på skolan. Med vid avtackningen fanns inte bara kollegor utan även lärarens sista respektive allra första elev, som han hållit kontakten med under alla dessa år.
Om man som företag känner att ”vi borde kanske också engagera oss”, hur gör man då och vad är det man skulle kunna hjälpa till med.
- De kan till exempel fundera på om man har någon tekniker på företaget som är bra på att representera yrket och som kan vara med på olika aktiviteter i skolan. Man kanske har saker som vi kan använda i utbildningen eller visa eleverna för att demonstrera kylprocessen, exempelvis en uppskuren skruvkompressor. Vi har även funderat på möjligheterna att låta eleverna göra studiebesök på olika typer av anläggningar, men det kan vara svårt då det kan finnas restriktioner hos företagens kunder att ta hänsyn till. Men generellt sett, har man förslag är det bara att höra av sig.
Universitetsholmens gymnasium kommer stå värd för Skol-SM nästa år har jag hört rykten om. Hur känns det och är ni taggade?
- Vi var riktigt taggade redan på årets tävling men kunde i slutänden inte åka med till Östersund. Nu när vi själva ska stå värd för Skol-SM blir man ju än mer taggad, det ska bli superkul och något som eleverna verkligen ser fram emot!
Utöver bristen på tekniker finns det även ett behov av kunniga lärare, men lärare med både kunskap och erfarenhet av kylteknik växer inte på träd. Hur säkrar man återväxten här?
- Jag skulle verkligen rekommendera fler att ta det här steget om man är nyfiken. Som person behöver man ha ett stort tålamod, oavsett om det är gymnasieelever eller äldre elever som man utbildar. Att ha egen erfarenhet från yrket är nyttigt och uppskattat av eleverna. För egen del blir det också bara roligare med tiden, man växer i rollen och som person.
På översta artikelbilden/startsidesbild: Mattias Müller / Fotograf: Malin Holmquist Rosenberg
(Ursprungligen publicerad i Kyla & Värme nr7/2025. Artikeln återpubliceras här som bonusläsning och smakprov. För fler artiklar, reportage och nyheter om, och från, den svenska kyl- och värmepumpsmarknaden kan du starta din prenumeration på den tryckta tidningen här. Du får då åtta nummer per år av Kyla & Värme till din brevlåda till en låg kostnad.)