Uppdraget omfattar elförsörjning, kraft, belysning och kylsystem. Bravida har installationsuppdrag för EcoDataCenter i åtta datacenter i Borlänge och Falun varav fyra redan är färdigställda.  

– Jag är stolt över det långa samarbetet med EcoDataCenter och att vi nu får fortsatt förtroende. Bravida besitter unik kompetens inom stora projekt och vi är den ledande partnern inom datacenterprojekt. Nu välkomnar vi dessutom ytterligare specialister till projektet, säger Lars Täuber, divisionschef, Bravida Sverige.

Projekten bidrar till nya arbetstillfällen i regionen där EcoDataCenter och Bravida samarbetar med målet att rekrytera cirka 150 personer till sajten i Kvarnsveden under hösten. Det behövs entreprenadingenjörer, projektledare, elektriker samt montörer inom industrirör. 

– Våra investeringar i Borlänge är centrala för att möta hela samhällets behov av ökad digitalisering. Bravidas förmåga att leverera projekt av den här storleken är viktig för oss, och tillsammans har vi byggt datacenter i Dalarna sedan 2019, säger Peter Michelson, vd EcoDataCenter. 

Ordern är registrerad i det tredje kvartalet för 2026. Uppdraget i Kvarnsveden startar omgående och beräknas pågå till första kvartalet 2028.

Fotograf: EcoDataCenter

Expansionen beskivs av Trane vara en del av bolagets långsiktiga vision för framtidens datacenter – anläggningar som inte bara kyler och driver digitala tjänster, utan också integreras i lokalsamhället genom att återvinna spillvärme och leverera den till närliggande byggnader.

Trane lyfter fram att deras kompletta portfölj av kyl- och värmelösningar, inklusive avancerade chillersystem, luftbehandlingsaggregat och en ny portfölj för vätskekylning, ska stödja fortsatt datacenterutveckling i Norden. Företagets högtemperaturvärmepumpar gör det dessutom möjligt att återvinna värme från datacenter och använda den för lokala behov.

Lauri Salmia har utsetts till Country Leader för både Finland och Danmark. Med över 15 års erfarenhet inom teknisk innovation och datacenterutveckling ska han leda expansionen och säkerställa att rätt kompetens och struktur finns på plats för att möta kundernas krav.

- Finland och Danmark är viktiga marknader i vår regionala tillväxtstrategi. Genom att stärka våra befintliga verksamheter kan vi komma närmare kunderna och kombinera lokal närvaro med vår breda EMEA-expertis, säger Lauri Salmia.

CTC AB ingår sedan 2017 i Nibe-koncernen.

– Vi är mycket glada över att välkomna Joel som ny vd. Han har den kombination av engagemang, ledarskap och affärsmässighet som vi söker. Joel har en bred och gedigen erfarenhet av att leda produktionsföretag med egen produktion och produktutveckling, vilket är strategiskt viktigt för CTC, säger Simon Karlin, Head of Climate Solutions, Nibe Industrier.

Joel Håkansson säger sig se fram emot att lära känna verksamheten, medarbetarna och koncernens internationella dotterbolag. Han lyfter fram CTC:s kompetens, företagskultur och starka laganda som några av företagets största tillgångar.

– Jag känner mig både hedrad och ödmjuk över att ha fått förtroendet att leda CTC. Det är ett företag med en stark historia, ett välkänt varumärke och engagerade medarbetare. Jag ser fram emot att tillsammans med organisationen fortsätta utveckla verksamheten, säger Joel Håkansson.

Under de kommande åren vill han bygga vidare på företagets starka position i Sverige och samtidigt stärka CTC:s närvaro och konkurrenskraft på den europeiska marknaden genom fortsatt tillväxt, innovation och utveckling av konkurrenskraftiga produkter.

– Jag vill att CTC fortsätter att växa med god lönsamhet och erbjuder marknadsledande produkter med hög kvalitet, attraktiv design och digitala tjänster som skapar ännu större värde för våra kunder. Samtidigt vill jag att CTC ska vara en ännu mer attraktiv arbetsgivare och fortsätta bidra till ett innovativt och växande näringsliv i Ljungby, säger Joel Håkansson.

Styrelsen delar den framtidsbilden och ser stora möjligheter för CTC under de kommande åren.

– Vi ser fram emot att tillsammans med Joel fortsätta utveckla och investera i verksamheten samt bygga vidare på CTC:s starka marknadsposition. Under innevarande år och in i 2027 kommer vi att lansera flera nya och konkurrenskraftiga värmepumpar, och Joel kommer att spela en viktig roll i att leda bolaget genom denna spännande utvecklingsfas, säger Simon Karlin.

Joel Håkansson efterträder Tomas Haglund som vd för CTC AB.

Det nya Rosenlundsbadet byggs med fokus på effektiv drift och lägre underhållskostnader och beräknas ta emot cirka en halv miljon besökare varje år.

–?Med?Bravidas?expertis inom luftbehandling i badhus säkerställs en trygg inomhusmiljö och stabil drift som minskar slitaget på byggnaden och bidrar till en mer kostnadseffektiv förvaltning. Det här vet vi är centralt för kommuner, säger Lars?Täuber, divisionschef på Bravida Sverige. 

Rosenlundsbadet?är?en omfattande satsning som rymmer?50- och 25-metersbassänger, hoppbassäng, flera undervisningsbassänger samt ett familjebad för yngre barn.? 

Uppdraget startar i september 2026 och beräknas vara klart i september 2029.

Illustration: Norconsult

Projektet som har ett ordervärde om cirka 45 miljoner kronor för Instalco genomförs av Instalcobolagen Henningsons El, Grums Rör, Intec och Inmatiq i nära samverkan.

Det nya fjällhotellet Scandic Sälen uppförs av Consto i området mellan Tandådalen och Hundfjället i Sälen. Projektet utvecklas i samarbete mellan Scandic och Lima Besparingsskog och omfattar ett hotell med 120 hotellrum, bar, restaurang samt en wellness-avdelning. Därtill uppförs åtta hus med totalt 16 lodger. Scandic Sälen blir Scandics första hotell i de svenska fjällen.

– Det här är ett fint exempel på samarbete inom Instalco. Genom att samla specialistkompetens inom flera teknikområden kan vi leverera en väl samordnad installationslösning till ett av Sveriges mest spännande hotellprojekt. Projektet ställer höga krav på samordning, kvalitet och hållbara lösningar anpassade för fjällmiljö, säger Johan Larsson, Sverigechef på Instalco.

Hotellet planeras att öppna inför vintersäsongen 2027/2028 och kommer att anslutas till skidsystemet via en ny lift. Installationsarbetena har påbörjats.

Bild: Scandic

Höga inomhustemperaturer påverkar inte bara komforten utan även sömnkvalitet, koncentrationsförmåga och hälsa, särskilt för äldre, små barn och personer som arbetar hemifrån. I takt med att värmerekorden fortsätter kan övertemperaturer bli nästa stora bostadsfråga. Utvecklingen märks redan i Europa. I samband med den nya prognosen har flera delar av Central- och Västeuropa upplevt ovanligt tidiga värmeböljor, vilket visar att högre temperaturer inte längre enbart är en fråga för framtida byggande. Det handlar också om hur befintliga bostäder och fastigheter ska klara längre perioder av värme.

I de flesta sydeuropeiska länder är kylning sedan länge en självklar del av bostadens klimatsystem. Nu ser vi att liknande behov växer fram även i Norden. Historiskt har svenska byggnader dimensionerats för att minimera värmeförluster under vintern. Samtidigt har behovet av aktiv kylning varit begränsat jämfört med stora delar av Europa. Men när värmeböljor blir vanligare förändras förutsättningarna.

– Klimatanpassning handlar inte bara om att minska energianvändningen eller hantera skyfall. När värmeböljor blir vanligare behöver vi också säkerställa att människor kan leva, sova och arbeta i byggnader som håller en behaglig temperatur även under längre perioder av höga temperaturer, säger Martin Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions.

Utvecklingen syns redan i användningen av värmepumpar. Panasonics data visar att kylning i dag står för 15,7 procent av användningen av luftvärmepumpar i Sverige, vilket är betydligt högre än i övriga nordiska länder. En modern värmepump är i dag inte bara ett system för energieffektiv uppvärmning utan också ett verktyg för att hantera ett allt varmare klimat.

För fastighetsägare och bostadsutvecklare väcker utvecklingen frågor om hur framtidens bostäder ska utformas eller anpassas för att möta både energikrav och ett förändrat klimat. I takt med att sommarvärme blir en större utmaning ökar också behovet av lösningar som kan kombinera energieffektiv uppvärmning med möjlighet till komfortkyla. Utvecklingen visar att hanteringen av höga temperaturer inte längre bara är
en framtidsfråga, utan något som redan nu behöver beaktas i både befintliga och nya byggnader.

Bromma Energi grundades 1999 av Peter Bendel och Tony Carlen, Niklas Lindström började på bolaget 2017 och förstärkte verksamheten med spetskompetens inom kyl- och värmeanläggningar. Bolaget beskrivs sedan starten byggt en tydlig position inom värmepumpar, med särskild kompetens inom bergvärme. Företaget blir en del av Kylgruppen, som sedan tidigare ingår i Nordic Climate Group.

- Det här är ett välskött specialistbolag med hög teknisk kompetens, stark servicekultur och nära kundrelationer. Det är precis den typen av lokal specialistverksamhet som passar väl in i Nordic Climate Group. Med Bromma Energi stärker vi både vår kompetens och vår kapacitet inom ett område med hög efterfrågan, säger Mikael Anjou, Sverigechef för Nordic Climate Group Sverige.

Niklas Lindström, som idag driver Bromma Energi tillsammans med teamet, kommer att fortsätta vara en viktig del av bolagets fortsatta utveckling.

- Vi har byggt Bromma Energi med fokus på teknisk kvalitet, service och nära kundrelationer. Att bli en del av Kylgruppen och Nordic Climate Group känns som ett bra nästa steg. Det ger oss möjlighet att fortsätta utveckla verksamheten lokalt, samtidigt som vi får tillgång till mer kompetens, fler kollegor och ett större sammanhang, säger Niklas Lindström, vd i Bromma Energi.

För Kylgruppen innebär förvärvet ett nära tillskott av värmepumpskompetens och ytterligare teknisk kapacitet.

- Teamet i Bromma Energi kompletterar Kylgruppen på ett mycket bra sätt. Vi får in ytterligare kompetens inom service och installation av värmepumpar, samtidigt som Niklas och teamet får fler kollegor, bredare stöd och möjlighet att utvecklas som en del av vår verksamhet. Det skapar en bra grund för fortsatt utveckling, säger Magnus Mellin, vd för Kylgruppen.

Foto: NCG

Norrköping var under många år navet för svensk kylindustri på den tiden då STAL Refrigeration hade sin utveckling och tillverkning här. När fabriken lades ner vid millennieskiftet försvann dock inte all kompetens och kunskap här ifrån, i stället blommade nya företag upp. SLS Kyla Värme Energi AB blev ett av dem och nu kan de fira in 30 år - och det med en ambition om att växa och ta nästa steg i sin utveckling.

Från Stal till bruken
Året var 1996 när Rickard Reimander beslöt sig för att lämna jobbet som svetsare på STAL Refrigeration för att i stället starta upp sitt eget bolag – SLS, Svensk Licens Svetsning AB.

- Jag kände att det var läge, berättar Rickard Reimander. Det var ganska oroligt på Stal redan ett par år innan fabriksnedläggningen Sabroe köpte upp STAL och flyttade alla delar till Danmark, sedan inte blev något av STAL kvar. Det var många som lämnade företaget och känslan var att det var på väg utför. Även kunder började undra vart det hela skulle ta vägen och drog sig därför för att köpa maskiner därifrån. Så jag hoppade av och startade eget.

På Stal hade Rickard tillbringat många år med att svetsa och bygga ihop kylaggregat, men den första tiden i egen regi jobbade han som svetsare på olika industrier och de stora bruken runt om i trakten. I takt med att den faktiska nedläggningen av Stal kom allt närmare fick han allt fler förfrågningar om att bygga kylaggregat.

- Under en period gjorde jag faktiskt en hel del jobb åt STAL också, säger Rickard. Inte bara kylrelaterade uppdrag, men de sista aggregaten som rullades ut från fabriken var det jag som byggde.

Förfrågningar om att bygga kylaggregat kom på den tiden bland annat från industrin men även företag som Francks Kylindustri, Huurre och Reftech, det sistnämnda var även det en avknoppning från STAL.

- Förtroendet för STAL försvann nog en hel del under företagets sista år i Norrköping, vilket öppnade upp marknaden för oss och gjorde att vi kunde börja växa. Kylaggregat kunde jag ju bygga, det var ju exakt det som jag gjort på Stal under många år.

Värme och kyla i fokus
Därifrån rullade det på. Nu, 30 år senare, har SLS utvecklats till att bli en ganska stor verksamhet. SLS finns kvar i företagsnamnet men nu med tillägget ”Kyla Värme Energi”, vilket tydliggör företagets inriktning. Så mycket svetsande på annat än kyl- och värmepumpaggregat handlar det inte längre om.

Antalet anställda uppgår till cirka ett trettiotal och omsättningen nosar på 200 miljonersstrecket. Rickard har sedan en tid släppt rollen som vd för bolaget och fokuserar i stället på teknik- och affärsutveckling. Nu är det Sargon Chanko som leder företaget med målet att ta det ytterligare steg framåt och växa.

- Det har hänt otroligt mycket under de här 30 åren, säger Sargon Chanko. SLS har gått från att vara det lilla och entreprenörsdrivna företaget till att bli en stor och etablerad verksamhet. Och det finns en tydlig potential att fortsätta växa. Att bolaget tidigt valde naturliga köldmedier har verkligen visat sig vara strategiskt r ätt i takt med ökade miljökrav och utfasningen av syntetiska köldmedier.

Även om SLS har vuxit finns det ännu större internationella bolag och koncerner som man ska tävla med om uppdragen. Hur navigerar man i den konkurrensen?

- Till skillnad mot många av dem serietillverkar vi inte våra aggregat utan majoriteten av de vi bygger här är helt kundanpassade från grunden efter kundens specifika behov. Om den kunden i stället skulle vända sig till en tillverkare vars huvudsakliga fokus ligger på serietillverkning kan den tillverkaren så klart möta det behovet också, men då blir det troligtvis fler kompromisser. Ett projekt i projektet, så att säga, vilket riskerar att resultera i att det blir både krångligare och dyrare slutänden.  

Närhet till kunden
Utgångspunkten när man tar fram ett nytt aggregat är oftast en angiven kyleffekt eller värmeeffekt, sedan utformar man aggregatet utifrån detta, med hänsyn till driftförhållanden respektive behov, och tar fram en komplett konstruktion. SLS främsta marknad finns i Sverige, även om man säljer till projekt i andra skandinaviska länder. Man har faktiskt även levererat två aggregat om vardera 2,5 MW till en kund i Dubai.

- Närheten till marknaden ska inte underskattas, det märker vi tydligt. Till viss del är det en följd av att förlängda leveranstider för komponenter och aggregat lever kvar efter corona-tiden, vilket skapar en osäkerhet som i sin tur leder till att kunder i högre grad vill ha denna närhet. Sedan märker vi även att kunderna gärna vill komma hit och titta på produktionen. Och när vår kund är en installatör kan de ta med sig sina kunder hit och låta dem klämma och känna på aggregaten som så småningom ska installeras hos dem, det tillför något extra.

Sargon Chanko ser ljust på framtiden för SLS

Nya lokaler ger nya möjligheter
Fram tills nyligen låg verksamheten kvar på det område i Norrköping som en gång huserade STAL, Butängen, men under förra året gick flytten till de nya lokalerna i Lindö-området. Den officiella invigningen hölls den 4 maj 2025. Här på Lindövägen har man skaffat sig nya förutsättningar för att öka produktionen och växa på marknaden. Man har till och med en egen testrigg på plats i vilken man kan provköra aggregat på upp till fyra megawatt. Begränsande faktor är egentligen hur mycket ström man har att tillgå.

- Lokalerna är helt klart mer anpassade här, vi hade på flera sätt vuxit ur de gamla både när det gäller tillverkning och kontorslokaler. Dessutom är de nya betydligt ljusare med fler fönster, så arbetsmiljön har fått ett lyft även den.

Just vid vårt besök har en stor leverans har precis lämnat tillverkningslokalerna och förberedelserna inför nästa projekt har påbörjats. Ett område, eller segment, som växer är industriella NH3 värmepumpar. Där har SLS levererat till en hel del projekt och förfrågningarna ökar. SLS håller även på att ta fram värmepumpar med R600a som köldmedium, några mindre värmepumpar finns redan i dag i drift

- Värmepumpar ligger i tiden kan man väl säga, det handlar både om ekonomi och om hållbarhet. Energi har en stor påverkan på både miljö och plånbok så allt fler verksamheter ser sig om efter möjligheter att tillvarata spillvärme, exempelvis från datahallar och industrier som med hjälp av värmepumpar kan lyftas och användas i bland annat fjärrvärmenät. Det är något som blir allt viktigare och, precis som med de naturliga köldmedierna, något som talar för oss framöver.

Även om man inte har någon serieproduktion att tala om, normalleveransen är mellan ett och tre aggregat, har man sett ett behov av att ändå standardisera tillverkningsprocessen.

- Nu när vi har trettiotalet anställda och fortsätter växa vill vi se över hur vi kan effektivisera processerna för hur vi hanterar förfrågningar, tar fram specifikationer, bygger och levererar. Vi jobbar med att bli än mer strukturerade och metodiska helt enkelt. Även om kundanpassade aggregat är hjärtat i vår verksamhet behöver vi hitta ett standardiserat arbetssätt för detta, vilket kan vara en utmaning på många sätt. Det är till exempel svårt att robotisera delar av tillverkningen eftersom två aggregat väldigt sällan är identiska med varandra.

Med testriggen kan man provköra aggregat på flera megawatt, begränsande faktor är egentligen hur mycket el man har att tillgå.

När vi säger att SLS enbart erbjuder kundanpassade aggregat är det en sanning med modifikation, man har faktiskt ganska nyligen tagit fram en standardportfölj.

- Vi kände att vi ville ha det, även om det kanske inte är vad vi kommer att sälja mest av blir det en ingång för våra kunder. Det blir lite enklare för dem att förstå vad vi kan erbjuda, även om det kanske blir ett specialanpassat aggregat i slutänden.

Nu är det inte bara aggregat man som finns i erbjudandet, man tar även fram kompletta systemlösningar åt kunderna. Det handlar då om större projekt såsom industrier eller kyl- och fryslager.

- Ibland levererar vi bara aggregaten, ibland aggregat tillsammans med driftsättning. Det händer även att vi tar helheten och med det menar jag även installationen av fullständiga system och driftsättningen av de samma.

Om målet framöver

Sedan 2021 ingår SLS i Nordic Climate Group, NCG, som ett av få tillverkande företag inom koncernen. Det ska inte tolkas som att huvuddelen av kunderna består av just andra NCG-företag.

- Det finns inget krav från de andra bolagen inom NCG att de ska handla av oss utan vi konkurrensutsätts hela tiden. Om vi inte kan leverera ett konkurrenskraftigt alternativ så kommer de köpa från ett annat håll. Inom koncernen agerar vi som ett självständigt bolag och måste ge alla kunder samma förutsättningar, vara öppna och transparenta. Om vi inte är marknadskraftiga kan vi inte överleva. Det kan alla kunder känna sig trygga med.

Det finns som sagt en ljus framtidstro inom SLS. Anledningarna till det är flera och vi har redan nämnt utfasningen av HFC-köldmedier och ett växande intresse för att återvinna spillvärme som två av faktorerna till detta. Med en högre grad av effektivisering av tillverkningsprocessen därtill finns bra förutsättningar för att ta sats och studsa ytterligare framåt på marknaden.

- Jag tror att Sverige och Skandinavien fortsatt kommer vara våra viktigaste marknaden, men det är klart att vi inte tackar nej till affärer på andra håll i Europa. Vi vet att vi har kompetensen och erfarenheten för att göra bra leveranser även där. Målet framåt är inte bara att växa, utan att fortsätta utveckla energieffektiva och hållbara kyl- och värmelösningar för framtidens industri- och energisystem.

(Ursprungligen publicerad i Kyla & Värme nr4/2026. Artikeln återpubliceras här som bonusläsning och smakprov. För fler artiklar, reportage och nyheter från den svenska kyl- och värmepumpsmarknaden kan du starta din prenumeration på den tryckta tidningen här. Du får då åtta nummer per år av Kyla & Värme till din brevlåda som håller dig uppdaterad med det senaste.)

Bravida kommer att optimera fastighetens system med hjälp av avancerad styrning som anpassar sig efter bland annat temperatur, vind och solinstrålning. Optimering av en lösning för energilagring i grundvattensamlingar under jord, så kallade akviferer, kommer att minska behovet av fjärrvärme.  

– Fastigheter är en nyckel i energiomställningen, och här gör Bravida konkret skillnad. Genom att få systemen att samverka smartare sänker vi energianvändningen rejält vilket ökar fastighetens värde över tid, säger Lars Täuber, vd på Bravida Sverige. 

Arbetet har utförts med minimal påverkan för hyresgäster och verksamheter i fastigheten Rosenborg 3 i Solna, där exempelvis restaurangverksamhet kunnat fortgå utan större störningar.

– Det här är en trend som tyvärr inte kommer att upphöra i närtid, säger Anders Mårtensson, vd för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. När kylsystemen pressas till sina gränser gäller det att man gjort vad man kan för att de ska klara trycket från värmen.

Många verksamheter, både privata och offentliga, är helt beroende av tillgången till kyla. Ett tydligt exempel på det är livsmedelsbutiker, men även många industrier och vårdinrättningar skulle drabbas hårt om kylan slutade fungera.

– Det ekonomiska värdet av kylda och frysta livsmedel kan för en större butik handla om mångmiljonbelopp. För ett sjukhus kan ett avbrott i kylleveransen innebära att operationer ställs in och att patienters hälsa riskeras, säger Anders Mårtensson.

Givet detta finns det all anledning att i god tid inför sommarmånaderna göra både service och, inte minst, en riskbedömning av sin kyla. Systemen, inkluderande både produktion och distribution av kyla, har dimensionerats och installerats efter förutbestämda parametrar. Standarder, som exempelvis Svensk Kylnorm, ger vägledning för detta.

– Men om en anläggning varit i drift en tid där och bara det mest basala underhållet gjorts finns det en ökad risk för att något kan gå snett. Anläggningen klarar kanske att kyla under normala förhållanden, men när sedan en värmebölja drar in så orkar den inte längre.

Det är komplexa system som ofta ansluts till andra tekniska installationer, får utökade användningsområden eller har kritiska delar som behöver ersättas med kortare intervall än vad som annars är praxis för att hålla säkerhetsnivån hög.

– Att noggrant se över systemen, göra en analys och sammanställa det i en riskbedömning är något som fler verksamheter bör göra. I en sådan bör det dessutom finnas med en handlingsplan för om något går fel samt säkra upp snabb jourhjälp från kvalificerade kylföretag.

Absolicon är ett av de företag som deltar i det europeiska utvecklingsprojektet Sun For the Winter och för detta har  man beviljats finansiering av Energimyndigheten inom ramen för forskningsprogrammet CETPartnership. Projektet ska ska göra säsongslager av solvärme i borrhål kostnadseffektiva, intelligenta och driftssäkra. Projektet syftar även till att stärka Europas energiomställning genom att leverera klimatneutral uppvärmning i kallt klimat utan fossila bränslen.

SFW koordineras av MG Sustainable Engineering AB i Sverige och samlar sex partners: Danmarks Tekniske Universitet (DTU), Istanbul Technical University (ITU), Absolicon Solar Collector AB, Uppsala Universitet och Sustainability InnoCenter. Absolicon är svensk industripartner och ansvarar för leverans av 12 koncentrerade solfångare till projektets fältlaboratorium i Uppsala, stödjer integrationen i systemet samt leder arbetet med affärsutveckling för uppskalning.

Hela projektet har en total budget om 1?014?022 euro (ca 11,2 miljoner kronor). Absolicons del uppgår till 101?840 euro (ca 1,1 miljoner kronor), varav 70 % dvs 71?288 euro (ca 786?000 kr) finansieras av Energimyndigheten via CETPartnership. SFW pågår i tre år från september 2026 till september 2029.

SFW bygger vidare på Eureka-projektet VHT-STORAGE som startar april 2026 och anlägger ett fältlaboratorium i Uppsala med högtemperaturborrhål och Absolicon-solfångare. Borrhålslagret skall laddas med solvärme på 100°C – 140°C vilket möjliggör billig fjärrvärme under vintern utan värmepump.

Projektets mål är att göra borrhålslagret intelligent. En kalibrerad digital tvilling utvecklas och används tillsammans med ett AI-baserat Energy Management System för att optimera laddning och urladdning av värmelagret.

SFW förväntas ge viktiga marknadseffekter: lägre värmeproduktionskostnad, ökad systemtillförlitlighet, minskad hjälpkraftanvändning och tydligare investeringsunderlag för fjärrvärme- och fastighetsmarknaden.

Illustration: Erik Björkland

- Vi tror att framtidens kylteknik byggs av dagens studenter, säger Kristian Strand, ordförande för Danfoss Climate Solutions Segment på Danfoss. Med rätt verktyg och erfarenhet kan de bli de skickliga yrkespersoner som formar en mer hållbar och innovativ värld.

Träningsbänkarna efterliknar verkliga kylsystem och är utrustade med hållbar teknik, inklusive R290-köldmediesystem, moderna och effektiva kompressorer, precisionsventiler och avancerade styrsystem. Utvecklade av Danfoss och med en förångare sponsrad av Güntner, är enheterna utformade för att stärka intresset för kylteknik och förbereda studenter för arbete med de system som används i industrin idag.

- Genom att föra in modern kylteknik i utbildningen strävar vi efter att stärka intresset för området, stödja praktiskt lärande och inspirera nästa generation av kvalificerade yrkespersoner, tillägger Kristian Strand.

Utbildningsinstitutioner kan ansöka om att få en av de 100 utbildningsbänkarna. Ansökningar kommer att granskas och utvalda skolor kommer att informeras. På grund av tekniska krav är deltagandet begränsat till länder med 50 Hz strömförsörjning.

Foto: Danfoss

- Fjärrkylan i Varberg byggs ut med ett förhållandevis stort fjärrkylanät med bra ekonomi, trots ett ganska lågt kylbehov hos potentiella kunder. Det är endast ett fåtal kunder med ett kylbehov över 500 kW. Det är en stor kontrast mot marknaderna i Nordamerika och Kina, som kräver mycket större kunder, säger Bernt Andersson på FVB, som är huvudprojektledare för Varberg Energis fjärrkylsatsning.

Han beskriver sig ha lång internationell erfarenhet av fjärrkylautbyggnad från bland annat Kanada, USA, Kina och Mellanöstern. Numera jobbar han på FVB:s kontor i Västerås och är också styrelseordförande i Sweheat and Cooling China Chapter.

- I många länder är fjärrkylan en egen affär med mycket högre avkastningskrav än vad energibolagen har i Sverige. Då behöver fjärrkylasystemen vara väldigt kompakta och bestå av stora kunder för att få ekonomi i en sådan satsning, säger Bernt Andersson.

- I Sverige däremot finns etablerade fjärrvärmebolag och de kan få synergieffekter genom att även erbjuda kyla. Det kan också finnas en risk att de tappar värmekunder om de inte kan leverera både värme och kyla. Dessutom ser energibolagen i Sverige fjärrkylan som en viktig infrastruktursatsning och inte enbart ett affärsprojekt, säger han.

I Varberg kommer energibolaget framförallt att använda frikyla från havet under senhöst, vinter och vår, sedan ska de även använda havsvatten för kylning av kondensorer på kylmaskinerna. Vidare ska de installera absorptionskylmaskiner som använder spillvärme från Värö Bruk som drivenergi.

Den första kunden, som är sjukhuset, är beräknad att anslutas 2027.

Foto: Marinan i Varberg
Fotograf: Ljungblom

Investeringen ska bidra till att säkra kapacitet i produktionen, skapa bättre förutsättningar för framtida tillväxt och möjliggöra en mer effektiv verksamhet. Dessutom görs investeringar för att möjliggöra kommande produktutveckling. Styrelsen har också fattat beslut om ett nytt lagersystem i Bredbyn. Denna investering ska leda till bättre flöden och minskade transportkostnader.

Sammantaget är besluten en del av Polarbröds arbete för att utveckla verksamheten med fokus på kapacitet, produktutveckling och långsiktig konkurrenskraft.

- I ett utmanande marknadsläge är det viktigt att fortsätta investera för framtiden. De beslut vi nu har fattat stärker vår förmåga att leverera med hög kvalitet, samtidigt som de skapar bättre förutsättningar för effektivitet och långsiktig utveckling, säger Karin Bodin, vd för Polarbröd.

Ett av målen framöver är att återta marknadsandelar i utlandet, vilka man förlorade i samband med den stora brand som ägde rum sensommaren 2020.

Foto: Polarbröd

- Batteriparker bidrar vanligtvis till elnätets stabilitet i vardagen, nu vill vi visa att de även kan bli en resurs för samhällets motståndskraft vid kriser och större störningar, säger Henrik Rinnemo på Ellevio Energy Solutions.

Testet är en del av ett forskningsprojekt som drivs av Rise tillsammans med Grums kommun och Ellevio. Syftet är att undersöka hur stora batterilager kan användas som beredskapsresurs vid större störningar i elsystemet.

- Hittills har vi arbetat med simuleringar. Nu går vi vidare och testar tekniken i praktiken, tillsammans med Grums kommun och Ellevio. Det här pilotprojektet visar hur energilager kan få en bredare roll i framtidens elsystem, säger Hampus Piehl, projektansvarig på Rise.

Vid ödrift behöver batteriet själv styra spänning och frekvens i det lokala nätet. Det praktiska testet i Grums blir därför ett viktigt steg för att förstå hur tekniken fungerar i verklig drift.

Batterilagret i Grums används i dag kommersiellt för att bidra till stabiliteten i elsystemet. Nu testas om samma anläggning också kan försörja viktiga samhällsfunktioner när ordinarie elförsörjning inte fungerar. Beräkningar inom projektet visar att batteriet skulle kunna hålla en förskola igång i nästan en månad, en skola i omkring en vecka och ishallen i ungefär ett dygn, beroende på belastning.

Fotograf: Johanna Hanno

Verksamheterna i Sverige, Danmark och Norge som nu Kesko köper hade tillsammans en omsättning på cirka 2 miljarder euro år 2025, 2 700 anställda och 190 butiker. 

Benoit Bazin, ordförande och verkställande direktör för Saint-Gobain, kommenterar affären

- Denna betydelsefulla transaktion är helt i linje med vår strategi att kontinuerligt optimera Saint-Gobains affärsprofil – genom våra investeringar, förvärv och avyttringar – som en del av vår 'Lead & Grow'-plan. Kesko kommer att skapa en stark affärskombination med Dahl till förmån för kunder som specialiserar sig på VVS, sanitet och uppvärmning i regionen. Denna transaktion fördjupar också det strategiska partnerskapet mellan Kesko och Saint-Gobain i Norden. Jag vill varmt tacka alla Dahl-team för deras enastående arbete och engagemang under många år och önska dem all framgång i framtiden.

Jorma Rauhala, vd och koncernchef för Kesko:

- Den verksamhet vi nu gör en ansträngning att förvärva kommer att passa utmärkt in i Keskos tillväxtstrategi och komplettera vår befintliga bygg- och teknikhandelsverksamhet. Dahl är en ledande aktör inom teknisk handel i Norden, med en lång historia och ett starkt ikoniskt varumärke. Detta är rätt tidpunkt för ett förvärv: teknisk handel erbjuder betydande tillväxtpotential på de stabila och välmående nordiska marknaderna, i takt med att byggandet blir alltmer tekniskt och infrastruktur- och renoveringsbyggande fortsätter att växa. När förvärvet är slutfört kommer det att göra Keskos bygg- och teknikhandel till vår största division. Genom detta, det största förvärvet i Keskos historia, tillsammans med vår tillväxtstrategi siktar Kesko på en koncernomsättning på cirka 20 miljarder euro (12,5 miljarder euro år 2025) och en divisionsomsättning på cirka 10 miljarder euro (4,7 miljarder euro år 2025) i början av 2030-talet. Med förvärvet strävar vi efter synergier, volymfördelar och resultatförbättringar under de kommande åren, i linje med bygg- och teknikhandelsdivisionens målsatta rörelsemarginalnivå på 6–8 %.

Foto: Dahl