Hög teknisk kompetens inom energi, bygg, installation, transport och industri är centralt både för Sveriges konkurrenskraft och för att kunna genomföra en omställning till ett elektrifierat och klimatneutralt samhälle. Det är hög tid att reformera ersättningen till Yrkeshögskolan till att matcha takten i teknikutvecklingen, det skriver Svenska Kyl & Värmepumpföreningen tillsammans med flera andra företrädare från installationsbranscherna i en gemensam debattartikel publicerad i Dagens Industri.
Sveriges klimatomställning och industriella utveckling kräver fler yrkesutbildade inom energi, bygg, installation, transport och industri. Här spelar yrkeshögskolan en avgörande roll – men finansieringen hänger inte med de växande kostnaderna för tekniktunga utbildningar. Detta menar företrädare för flera installationsbranscher, energiföretag samt transportbransch i en gemensam debattartikel publicerad i Dagens Industri den 9 september.
YH-utbildningar med hög matchning mot arbetsmarknaden, som energiingenjörer, kyl- och värmepumpstekniker, VVS-ingenjörer, fordonstekniker och järnvägstekniker, är beroende av avancerad utrustning, handledning och kontinuerlig teknikuppdatering. Exempelvis kräver övergången till naturliga köldmedier nya utbildningsmiljöer, medan elektrifieringen av industri och transport kräver investeringar i mät- och styrteknik samt modern fordonspark.
Trots detta bygger dagens schablonersättning per studerande inte in faktiska kostnader, vilket gör att utbildningar riskerar att läggas ned, inte starta eller bedrivas med föråldrad teknik. Detta hotar både kompetensförsörjningen och klimatomställningen.
- Kyl- och värmepumpsbranschen har en nyckelroll att spela i Sveriges energi- och klimatomställning, både idag och i morgon, säger Daniel Rylander, Expert kompetensförsörjning, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. Dessutom är tillgången till kyla och värme en viktig samhällsfunktion som måste säkras. Det råder redan en stor efterfrågan på kyl- och värmepumpstekniker hos våra medlemsföretag och vi hoppas verkligen att regeringen tar vår uppmaning om ökade utbildningssatsningar tekniktunga branscher på allvar.
Inför höstbudgeten, med ett reformutrymme på minst 80 miljarder kronor, lyfts krav på att öronmärka medel till tekniktunga YH-utbildningar. Förslagen i debattartikeln omfattar en investeringspott för modernisering av utrustning, fler beviljade starter för ökad långsiktighet, en reformerad ersättningsmodell som tar hänsyn till faktiska kostnader samt ett tydligare uppdrag för Myndigheten för yrkeshögskolan att prioritera teknikomställning.
Även gymnasiets tekniktunga utbildningar behöver ses över, då även de drabbas av ökade kostnader. Utan reformer riskerar Sverige att stå utan den tekniska kompetens som krävs för elektrifiering, klimatanpassning och industriell konkurrenskraft.
De som undertecknat debattartikeln är, utöver Daniel Rylander från SKVP; Elin Kebert, Expert kompetensförsörjning hos Byggföretagen, Andreas Åström, Näringspolitisk chef hos Installatörsföretagen, Britta Permats, för Svensk Ventilation, Caj Luoma, Chef Kompetensförsörjning hos Transportföretagen samt Greta Hjortzberg Öhman, Ansvarig kompetensförsörjning hos Energiföretagen.
Länk till debattartikeln i sin helhet.