Plånboken styr när svenska småhusägare spar energi

Energimyndigheten bedömer att det finns möjlighet att till år 2030 totalt minska elanvändningen med mellan 20–25 terawattimmar genom tekniska åtgärder för energieffektivisering inom bostäder, service och industri. Det motsvarar årsproduktionen av el i Sveriges största kärnkraftverk under 2023. En annan jämförelse är att potentialen för energieffektivisering motsvarar lika mycket el som går till uppvärmning i Sverige under ett år.

- Vi kan använda energi på ett smartare sätt i Sverige och minska vår elanvändning rejält, utan att vi nödvändigtvis behöver sänka vår levnadsstandard. Varje kilowattimme räknas, säger Johanna Mossberg, avdelningschef Resurseffektivt samhälle.

Den största potentiella besparingen finns i landets två miljoner småhus. När Energimyndigheten 2022 genom Novus ställde frågan till svenska småhusägarna om vad de själva ansåg om vikten av energieffektiviseringar så ansåg hela 90 procent att var ganska eller mycket viktigt att energieffektivisera.  Sedan dess har den siffran minskat något till 85 procent.

Det absolut viktigaste skälet till att energieffektivisera är fortsatt en önskan att minska hushållets el- och uppvärmningskostnader, och den gruppen ökar något till 81 procent jämfört med 2022 (79 %). De tidvis stora prisskillnaderna mellan landets fyra elområden verkar även det påverka intresset för energieffektiviseringar. I SE4 (södra Sverige) anser 87 procent av småhusägarna att det är viktigt att minska den egna elanvändningen, jämfört med 81 procent i norra Sverige (SE 1 och 2).

Andelen som anger klimatet som främsta skäl minskar något till 40 procent (-5 %) och gruppen som vill bidra till lägre elpriser och ökad energisäkerhet genom minskad konsumtion minskar markant till 30 procent (-19 %).

Samtidigt har ökat värde på den egna fastigheten blivit viktigare och 25 procent (+5 %) anger det som viktigaste skäl till att investera i energieffektiviseringar. Vanligaste åtgärden är att man har bytt till energismart belysning med LED-lampor. Ytterligare fyra av tio har bytt eller förändrat sitt värmesystem. Var fjärde har installerat solceller.

På fem års sikt tror en majoritet (54 %) att elpriserna kommer att öka. Endast 7 procent förväntar sig lägre elpriser och 29 procent spår priser ungefär på dagens nivå.

- Jag förstår att många småhusägare gör den tolkningen. Men i våra prognoser ser vi snarare mer elproduktion än användning under de närmaste åren. Det ska till en extrem händelse som den vi såg 2022 med krig i Europa, för att priserna ska gå upp till de nivåerna igen inom de närmaste fem åren, säger Martin Johansson, chef för enheten energisystem på Energimyndigheten.