I slutet av denna vecka ska det omdebatterade förslaget till revidering av F-gasförordningen upp till förhandling i EU-parlamentet och inför denna har olika röster höjts för respektive emot förslaget. Bland de som stöder förslaget återfinns representanter för några av Sveriges största kyl- och värmepumpsentreprenörer, det framgår av ett ställningstagande som publicerades den 24 mars.
När förslaget till revidering av F-gasförordningen röstades igenom i EU-parlamentets miljöutskott, vilket är den första av flera instanser som det måste ta sig igenom innan det kan bli fråga om att bli lagstiftning, väckte det reaktioner inom branschen. Både nationellt och inom Europa. En del applåderade förslaget medan andra hade ett mer kritiskt eller oroligt förhållningssätt till det.
Representanter från fyra av de större svenska kyl- och värmepumpinstallatörerna skickade den 24 mars ut ett ställningstagande där de förklarade sin syn på det omdebatterade förslaget till ny F-gasförordning.
Man skriver bland annat att:
”Vår erfarenhet är att naturliga köldmedier så som ammoniak, koldioxid och propan utan större svårighet kan ersätta de syntetiska medier som är starkt klimatdrivande och eller PFAS. Det innebär att det redan idag på den svenska marknaden finns produkter, teknisk kunnande och personal för att möjliggöra en övergång till naturliga köldmedier så som föreslås i kommissionen förslag för revidering av f-gasförordningen, 517/2014 ifrån den 5 april 2022. Vi ser även positivt på ENVIs förslag (amendment 67 och 69) att certifiering för f-gaser ska inkludera hantering av naturliga köldmedium vilket positivt bidrar till fler kompetenta servicetekniker.”
Vi tog och pratade med Fredrik Strengbohm, teknisk chef hos Caverion Huurre och en av dem som undertecknat det ställningstagandet som nämns ovan.
Varför känner ni att det var viktigt att gå ut med detta ställningstagande?
- Vi ville få ut budskapet innan förslaget behandlas i EU-parlamentet, om att det som föreslås verkligen går att genomföra. Vi hör olika invändningar mot att det skulle vara svårt eller snudd på omöjligt, men vi menar att så inte är fallet. Jag ser egentligen inga applikationer där naturliga köldmedier inte skulle gå att använda. Möjligtvis finns det väldigt nischade specialapplikationer, men för marknaden i stort är det fullt rimligt att helt gå över till naturliga köldmedier.
Hur det kommer gå med förslaget i parlamentet vet man så klart inte på förhand, men det spelar egentligen inte så stor roll i resonemanget enligt Fredrik.
- Idag, när vi pratar, är inget beslutat och det får man ha respekt för. Men problemet med växthusgaser är inget nytt, arbetet med att göra oss av med användandet av dem är en process som har pågått länge. Vi har rört oss mot köldmedier med allt lägre växthuspåverkan och den rörelsen kommer att fortsätta. Givet behovet av att minska klimatpåverkan kan vi då göra en affärsmässig analys av läget där vi frågar oss vart vi står om fem, tio år. Som person anser jag att vi måste tänka framåt och på branschens förtroende hos kunder och allmänhet. Om vi försöker bromsa eller stoppa förslaget nu, hur förklarar vi det valet om fem-tio år för kunder eller andra i vår närhet med bibehållet förtroende? Det kommer straffa sig tror jag.
Fredrik nämner affärsmässiga analyser och strategiska val som en stark anledning till att genomföra den stora omställningen redan nu.
- Om man lägger ihop frågorna om hållbarhet, miljö och energi tillsammans med det faktum att vi jobbar med anläggningar som är verksamhetskritiska för våra kunder, om fel beslut fattas drabbar det ju både oss och kunden. Så, vem har egentligen något att förlora på att vi går över till naturliga köldmedier som är de långsiktiga alternativen. Kortsiktigt kanske någon har svårt att leverera men långsiktigt kommer alla att vinna. Vi kommer dessutom att knyta kunden närmare installatören eftersom det kommer bli mer komplexa installationer vi gör, som är beroende av ett närmare samarbete.
De stora aktörerna har redan gjort detta strategiska val enligt Fredrik.
- Stora dryckestillverkare eller livsmedelsproducenter som använder mycket kyla i sin verksamhet har sett precis det här vi pratar om och har gjort sina strategiska val efter detta. Skulle de fatta fel beslut och om några år tvingas ställa om är det ett jättearbete som de vill undvika, deras perspektiv ligger 10-20 år framåt i tiden. För dem har det varit självklart att satsa på naturliga medier och det känns lika självklart att alla borde tänka på samma sätt om sina verksamheter.
Men visst skulle det föra med sig några utmaningar, helt smärtfritt kan det väl inte gå?
- Det kommer absolut dyka upp problem och utmaningar, självklart. Det är i sig ytterligare en anledning att inte vänta utan för att påbörja arbetet nu, man skaffar sig mer tid att göra rätt så tidigt som möjligt. Vad gäller tekniken finns den redan och skulle något saknas kommer vi att lösa det också, det är inga konstigheter.
För ni den här dialogen med era kunder och hur är deras reaktion i så fall?
- Vi pratar definitivt med kunderna och ger dem så mycket information som möjligt. Jag möter ingen som reagerar negativt på det utan de tycker att det är intressant, spännande och en hjälp i det egna beslutsfattandet. Ingen av dem säger ”ja, men besluten i EU är ju inte tagna än”. De hör så klart vad det pratas om på nyheterna när det kommer till klimat-, miljö- och energifrågorna, att det problem som inte kommer att försvinna och att samhället måste arbeta med detta.
Fredrik har noterat hur olika typer av verksamheter tar efter varandra och driver på utvecklingen.
- På butikssidan har man kommit ganska långt. Där är det koldioxid som används men det är inte det enda steg som tagits, man har även tittat på hur man använder energin vidare. Och det är något vi nu märker att andra typer av verksamheter vill ta efter, såväl processindustri som restauranger. När man nu överväger att investera i naturliga köldmedier ser man på kylanläggningen med andra ögon. Det handlar inte om raka byten där ett kylaggregat bara byts ut mot ett annat utan man ser till helheten, vilket man kanske inte gjort tidigare. Det blir mer avancerade lösningar som tar hänsyn till fler driftfall med systemgränser som flyttas och förändras. Man lyfter blicken helt enkelt.
Det kan ju också vara så att kunden bestämt sig för att investera i en anläggning med syntetiska köldmedier?
- Absolut och valet är ju fritt här. Men vi ska vara tydliga om riskerna och ge kunden den information vi har, vill kunden ändå ha anläggningen så investerar de ju med öppna ögon och har kunnat göra sin analys. Vi vill ju inte sälja in något som kunden ångrar längre fram och vi höll tillbaka information. Alla företag vill väl ha återkommande affärer där vi bygger en relation och hjälper kunden många år framöver, med service och kanske nya projekt.
Något som är tydligt i samtalet med Fredrik är att han ser en bransch i förändring, på fler plan än bara köldmediesidan.
- Vi lever i en tid när det är många stora och angelägna frågor som ligger framför oss och lyfter vi blicken och börjar tänka i nya banor finns det många möjligheter. Utmaningarna består inte bara av kyl- och värmepumptekniska frågor utan vi behöver få ihop ett nytt sätt att nyttja energin i samhället, inte se varje anläggning eller fastighet som individuella enheter utan som delar av ett större, mer komplext sammanhang. Dela energi mellan fastigheter eller inom fastigheter kan kräva nya normer, standarder och avtalsformer men det är ditåt vi går.
Fredrik har en stor tilltro till branschen och dess förmåga att klara en omställning till naturliga köldmedier i stor skala.
- Jag sitter inte på alla svar om framtiden, så klart. Men jag kan se att övergången till naturliga köldmedier är fullt möjlig och nödvändig samt att tekniken finns framme. Dessutom har vi en historik från tidigare konverteringar som visar på att vi kan lösa problem när de uppstår, jag hyser inga tvivel på att vi gör det även denna gång.
De som undertecknat ställningstagandet, utöver Fredrik, är Magnus Detterholm, vd för Francks Kylindustri, Erik Randén, Affärsområdeschef Kyla hos Indoor Energy Services samt Patrik Larsson Teknisk chef, Nordic Climate Group.